Här är källorna bakom allt på Asbestguiden

AFS 2023:13 — Risker vid vissa typer av arbeten

Arbetsmiljöverket· Verifierad 2026-05-18

Den aktuella föreskriften som samlar regler om bland annat asbestarbete. Kapitel 3 reglerar asbest och asbesthaltigt material: tillstånd, utbildning, undersökning inför rivning, skyddsåtgärder, märkning och särskilda krav vid rivning eller sanering. De ändrade asbestreglerna började gälla den 19 december 2025. AFS 2023:13 gäller i aktuell konsoliderad lydelse, med ändringar införda till och med AFS 2025:8.

Citeras som: AFS 2023:13, Arbetsmiljöverket

Tillstånd för rivning eller sanering av asbest

Arbetsmiljöverket· Verifierad 2026-05-18

Arbetsmiljöverkets vägledning om att företag behöver tillstånd för rivning eller sanering av asbest, både inomhus och utomhus. Används när vi beskriver hur saneringsfirmor ska arbeta och vad bostadsägaren bör kontrollera innan offert accepteras.

Citeras som: Arbetsmiljöverket, Tillstånd för rivning eller sanering av asbest

Anmälan om rivning och sanering av asbest

Arbetsmiljöverket· Verifierad 2026-05-18

Vägledning om anmälan för varje nytt objekt där ett tillståndspliktigt företag ska riva eller sanera asbest. Källa för uppgiften om anmälan senast två helgfria arbetsdagar före arbetets start och för noteringen om regeländringen 19 december 2025.

Citeras som: Arbetsmiljöverket, Anmälan om rivning och sanering av asbest

Avfallsförordning (2020:614)

Naturvårdsverket / Miljödepartementet· Verifierad 2026-05-11

Klassificerar asbest som farligt avfall och reglerar hur det får transporteras och deponeras. Avgör varför sanerings­firmor måste använda godkända deponier — och varför privatpersoner inte får slänga asbestmaterial i vanliga byggcontainrar.

Citeras som: Avfallsförordning (2020:614)

Plan- och bygglagen (PBL) samt Boverkets vägledning om farliga ämnen

Boverket / Riksdagen· Verifierad 2026-05-18

PBL och Boverkets vägledning används när vi beskriver ombyggnad, rivning och behovet av att känna till farliga ämnen i byggnaden innan material hanteras eller sorteras.

Asbestförbudet 1982

Sverige

Sverige införde total förbud mot tillverkning, import och försäljning av asbestprodukter den 1 januari 1982 (vissa tidigare partiella förbud från 1976). Restlager fick säljas slut, vilket är varför material från 1982–1984 fortfarande kan innehålla asbest. Referensår i nästan all vår byggnadshistorisk analys.

Citeras som: Sveriges asbestförbud (1982)

Arbetsmiljöverket (AV)

Sveriges centrala arbetsmiljömyndighet· Verifierad 2026-05-18

Hanterar tillstånd för asbestsanering, ger ut föreskrifter och publicerar vägledning om asbest. Källa för: tillståndsförfarande, utbildningskrav, skyddsåtgärder, anmälan och saneringsmetodik.

Boverket

Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende· Verifierad 2026-05-18

Boverkets dokumentation om hälsofarliga ämnen i byggnader är källan för vår byggnadshistorik 1925–1982. Särskilt deras genomgångar av byggmaterial per decennium har varit centrala när vi byggde rule engine och timeline-komponenten.

SWEDAC — Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll

Sveriges nationella ackrediteringsorgan· Verifierad 2026-05-11

Ackrediterar laboratorier enligt SS-EN ISO/IEC 17025. Endast SWEDAC-ackrediterade labb kan ge juridiskt godtagbara asbestanalyser i Sverige. Vi använder SWEDAC:s offentliga lista när vi rekommenderar labb och förklarar varför ackreditering spelar roll.

Folkhälsomyndigheten

Sveriges statliga folkhälsoorgan· Verifierad 2026-05-11

Publicerar vägledning om inomhusmiljö och hälsorisker, inklusive asbest. Refereras i våra hälso-relaterade artiklar och vid frågor om långsiktig exponering.

Arbets- och miljömedicin (regionala kliniker)

Sveriges regioner

Specialistmottagningar inom arbetsmedicin är källan för information om asbestos, mesoteliom och pleurala plack. Vid frågor om historisk exponering eller hälsobedömning hänvisar vi alltid hit.

SS-EN ISO/IEC 17025

Internationell standard via SIS

Grundstandard för kvalitet på provtagnings- och analyslabb. Alla labb i SWEDAC-listan har dokumenterad efterlevnad. Refereras när vi förklarar varför ackrediterat labb behövs.

Citeras som: SS-EN ISO/IEC 17025

Polariserande ljusmikroskopi (PLM)

Standardmetod, beskriven i ISO 22262-1 m.fl.

Den vanligaste analysmetoden för bulk-asbest i Sverige. Tillräcklig för standard­material som kakelfix, svartlim och eternit. Beskrivs i ISO 22262-serien.

Citeras som: ISO 22262-1, Air quality — Bulk materials

Svepelektronmikroskopi (SEM)

Standardmetod, beskriven i ISO 13794 m.fl.

Används för luftprover och vid mycket låga halter där PLM inte räcker. Dyrare men mer känslig.

Citeras som: ISO 13794, Air quality — SEM

IARC Monograph 100C — Asbestos

International Agency for Research on Cancer (WHO)· Verifierad 2026-05-11

WHO:s definitiva sammanställning av asbestens karcinogenicitet. Källan vi använder när vi förklarar varför olika fibertyper (krysotil vs amfibol) bedöms olika.

Karolinska Institutet — Asbest och hälsoeffekter

Karolinska Institutet, Institutet för miljömedicin

Svensk forskning om asbestos, mesoteliom och pleurala plack. Källa för svenska epidemiologiska data, t.ex. att Sverige har en av världens högsta historiska mesoteliom-incidenser per capita.

Asbest i byggnader — historisk översikt

Boverket / länsstyrelser

Sammanställningar av byggmaterial per decennium, inklusive var asbest typiskt användes och från vilka leverantörer. Underlag för våra material­profiler (kakelfix 1960–1976, svartlim 1960–1979, eternit 1925–1976, m.fl.).

Miljonprogrammets dokumentation

Statens institut för byggnadsforskning (SIB), Boverket

Material- och konstruktionsdokumentation från miljonprogrammets storskaliga byggande 1965–1975. Källa för varför vissa stadsdelar (Vällingby, Angered, Rosengård etc.) har särskilt hög asbest-densitet.

Eternits historia i Sverige

Lokala byggnadsantikvarier + Skanska/AB Eternit historisk dokumentation

Information om svensk eternit-tillverkning, framförallt Lomma-fabriken som drev marknaden i Sydsverige — vilket förklarar varför eternit-fasader är överrepresenterade på skånska 60-/70-tals villor.